När anteckningen är gjord lämnar vägen lägret och leder till Criptas portar — själva staden och, bortom den, De glömda rikenas öppna värld. Därifrån och framåt vinns allt med egen hand och eget stål.
Ett land som jagar tillbaka
Den öppna världen är där de förvisade monstren återgick till det de gjorde i världen därovan — jaga, vandra, härska — bara att det nu finns folk som fruktar och möter dem. Portalen valde inte vad den slukade: vid sidan av de landsförvisade kom varelser från alla länder och alla tidsåldrar, och Vashraths tidlösa dalar gav dem rum att breda ut sig.
Varje region rymmer sina egna faror. Låglandsskogarna är täta och rika på material — och rikare ändå på ting som vill se dig död. Nordens frusna berg gömmer varelser som frodas där ingenting borde. Inlandets torra marker tillhör det som överlevde länge nog att göra anspråk på dem. Ingenstans bortom murarna är sant tryggt, och det är just därför murarna finns.
Jakten
I spelet är expeditionerna dina färder ut bortom murarna, efter monstren som strövar i Vashraths dalar. De är det bultande hjärtat i en hjältes liv i rikena: du lämnar en stads trygghet, spårar varelserna i dess omgivande marker och strider om vadhelst de vaktar.
Vad besökaren bör veta:
- Varje stad har sina egna jaktmarker. Från Criptas dimhöljda kullar till kontinentens yttersta trakter öppnar sig var och en av de fem städerna mot marker med sina egna varelser, sina egna faror och sina egna belöningar. Att resa genom rikena är att upptäcka jakter ingen annanstans erbjuder.
- Ju djupare du går, desto svårare blir det. Expeditionerna spänner från byten en nyss uppvaknad kan möta till fasor som ödmjukar veteraner. Ju starkare monster, desto större byte — erfarenhet, guld, material till hantverken och utrustning värd att bära hem.
- Det är en kretsgång av jakt och erövring. Varje expedition gör dig starkare, och varje ny styrka öppnar jakter som förr låg bortom dig. Detta är löftet som givits ända sedan Uppvaknanderiten: ingen tron skänks här — allt tas ur vildmarken, en strid i taget.
Där expeditionerna slutar och något annat börjar
Allt bortom murarna är inte öppen mark. Somliga platser i Vashrath är världar i sig själva — förseglade domäner som portalen slukade hela, med sina egna herrar och sina egna lagar. Att våga sig in i dem är en helt annan sak, som skildras i Inkursioner: de förseglade domänerna.
Expeditionerna är den öppna himlen och den öppna vägen: det dagliga brödet för varje jägare i rikena, och smedjan där de flesta av Vashraths legender först hamrades fram.
Knutet till jakten
- Cripta — utgångspunkten, vars portar öppnar sig mot de första jaktmarker varje hjälte lär känna.
- Vashrath — kontinenten där de förvisade monstren återgick till jakten, och där hjältarna nu jagar dem tillbaka.